kimmie

Efter tre grymt utvilande veckor i Sverige så är jag tillbaka i London. Skolan började i måndags och vi har redan massa nya projekt. Tillbaka till stressen! Ibland känns det bara så svårt att hitta en balans mellan allt, de två sista månaderna innan jul var det inget kul att vara här längre. Ibland känns det som om folk tror att jag lever värsta lyxlivet här, och jag förstår att det låter helt grymt att bo i London och plugga mode. Men sen jag flyttade till London har jag i stort sett inte hunnit se några attraktioner, utställningar osv, så som jag föreställde mig att det skulle vara. Jag rör mig mellan stratford och brick lane, that's it. Igår såg jag Big Ben från bussen för första gången! Det finns liksom ingen tid till mer än att just plugga och sova. Ibland knappt det, flera ggr i veckan är jag uppe hela nätterna och går direkt till skolan för att hinna med allt jobb. Jag vet inte om jag är dålig på att planera min tid, men å andra sidan så är det samma sak för resten av min klass. Samtidigt är det väl en balansgång, eftersom att det här verkligen är något som jag vill göra så är det väl bara att kämpa på. Motivationen känns bara tuff ibland när ingenting fungerar. Vår lägenheten är iskall, vi måste stänga av gasen (värmen alltså) på natten för att spara pengar, elen kommer och går, vi har inget internet.. Ibland blir jag bara så himla trött på allting och vill ge upp. Men jag tror ialla fall att jag måste försöka planera bättre, dessutom tror jag att jag måste försöka hitta på mer saker. Komma bort lite från Stratford, och göra saker jag mår bra av även om jag missar tid till att plugga. Å andra sidan ger det mig mer energi. Blah, jag vet inte. Tillbaka till pluggandet ialla fall.